Folkhälsa

Folkhälsa handlar om hela befolkningens hälsotillstånd. Arbetet handlar om att folkhälsan ska vara så god och jämlikt fördelad som möjligt genom att skapa gynnsamma förutsättningar, stödjande miljöer och genom att minimera, undanröja, risker. Det handlar också om att ge möjlighet till egna hälsosamma val. Exempel på insatser är att bygga säkra vägar till skolorna, förhindra brott genom belysning, förmedla vikten av hälsosam mat, fysisk aktivitet och måttligt drickande, skapa tobaksfria miljöer, öka invånarnas delaktighet och inflytande i samhället, stödja föräldrar att ta god hand om sina barn och ungdomar och mycket, mycket mera.

Hälsofrämjande folkhälsoarbete sker dels genom att skapa strukturer och metoder på olika nivåer för att främja och bibehålla det friska hos människan, och dels genom att utveckla processer som berör och engagerar hela befolkningen till att vara med och påverka sin vardag på ett positivt sätt.

Vad är då skillnaden mellan folkhälsa och hälsa? Jo, folkhälsa handlar om hela befolkningens hälsotillstånd medan ”hälsa” brukar handla om var persons individuella fysiska, psykiska och upplevda hälsa.

Vad påverkar vår hälsa?
Hälsans bestämningsfaktorer kallas de olika faktorer i samspel som påverkar vår hälsa i positiv eller negativ riktning. Några faktorer kan vi inte själva påverka; arv, kön och ålder. Andra faktorer är strukturella och beror på det samhälle vi lever i; samhällsekonomi, fysisk och social miljö, politiska beslut, boende, arbete, trafik, utbildning till exempel. De kan vara svåra att påverka individuellt. En del bestämningsfaktorer kan påverkas genom egna beslut och vår livsstil; matvanor, sömnvanor, tobaks- och alkoholvanor för att nämna några. Goda sociala nätverk, bra socialt stöd och positiva vuxenkontakter under uppväxtåren är exempel på hälsofrämjande faktorer som hjälper oss att stå emot hälsorisker.

Figur 1 Hälsans bestämningsfaktorer